Fråga Svensk Fågel om vad som helst och du får en välfriserad lögn tillbaka. Det är det samlade intrycket från Dokument Inifråns granskning av resistenta bakterier i kyckling, Svensk Fågels djuromsorgsprogram och en närmare granskning av de siffror de presenterar vad gäller benfel hos kycklingar.
Fråga Svensk Fågel hur många procent av kycklingarna i deras stall som är halta, och de svarar, i bästa fall, 15 %. Det är en siffra som kommer från en studie som utfördes i Sverige 2007. Frågar du forskaren bakom studien kommer du få samma svar – hon jobbar nämligen på Svensk Fågel nu.
Det är inte heller omöjligt att de serverar en ännu lägre siffra, 4 % som kommer från en dansk studie från 2011. Bara fyra procent av kycklingarna är halta! Då kan vi väl glömma snacket om att kycklingarna har avlats så tunga att de har svårt att gå?
I själva verket är andelen kycklingar som haltar betydligt högre, faktiskt haltar de allra flesta. I de siffror som presenteras utåt ingår bara de kycklingar som är så illa däran att de har svårt att ta sig fram och oftast bli liggande. Räknar vi alla som är halta blir siffran i både den svenska och den danska studien istället runt 90 %. Bara 0,6 % av kycklingarna har en helt opåverkad gång.
I själva verket är andelen kycklingar som haltar betydligt högre, faktiskt haltar de allra flesta.
Kycklingarnas hälta graderas på en skala mellan 0 och 5 som kallas gait score (GS). Det definieras så här av originalförfattarna (vår översättning):
GS 0: Kycklingens gång är jämn, tårna böjs när foten lyfts och fågeln verkar ha bra balans.
GS 1: Kycklingens gång är ojämn. Det är svårt att avgöra vilket ben som är skadat.
GS 2: Samma som ovan men dessutom att tårna inte böjs, steglängden är kortad och fågeln har dålig balans och kan behöva använda vingarna som stöd.
GS 3: Samma som ovan men dessutom att kycklingen ligger still om hon inte blir tillputtad, mer benägen att använda vingarna för stöd och balans, kan inte stå upp mer än 15 sekunder och lägger sig oftast ner efter några steg.
GS 4: Kycklingen drar sig för att gå (mer än 5 sekunder från putt till att hon står på båda fötterna) och använder vingarna som kryckor. Fågeln kan bara ta ett par steg innan hon lägger sig igen.
GS 5: Kycklingen kan inte ta ett enda steg utan flaxar bara med vingarna om hon blir puttad.
Så här såg fördelningen av gait score ut i den svenska studien från 2007*:
Hybrid | GS 0-1 | GS 2 | GS 3 | GS 4 | GS 5 |
Ross 308 | 15 % | 73 % | 12 % | 0,2 % | 0 % |
Cobb 500 | 6 % | 71 % | 22 % | 1,1 % | 0 % |
Eftersom det är 70 % Ross och 30 % Cobb i svensk uppfödning blir den totala andelen med GS 2 eller högre 85*0,7 + 94*0,3 = 87,7 %. GS 1, som innebär en viss grad av hälta, är inte ens redovisat i denna studie. Om bara de kycklingar som har riktigt svårt att gå (GS 3-5) räknas blir det 15,5 %.
Så här blev resultatet i den danska studien**:
År | GS 0 | GS 1 | GS 2 | GS 3 | GS 4 | GS 5 |
1998-99 | 25,0 % | 20,6 % | 24,3 % | 24,3 % | 5,5 % | 0,3 % |
2004-05 | 19,5 % | 33,2 % | 34,1 % | 12,6 % | 0,5 % | 0,0 % |
2011 | 0,59 % | 12,2 % | 83,3 % | 3,70 % | 0,17 % | 0,03 % |
Studien visar alltså att de allra flesta kycklingar i Danmark (99,4 % år 2011) har någon påverkan (GS 1-5), även om det är få som är så dåliga att de inte kan resa sig eller bara kan gå några få steg. Det kan till stor del förklaras med att de allra sämsta kycklingarna blivit avlivade. Motsvarande siffra som i den svenska studien är 87,2 % (GS 2-5). Riktigt svårt att gå (GS 3-5) har 3,86 % av kycklingarna, och det är den siffran som Svensk Fågel helst kommunicerar.
* Lotta Waldenstedt. En kartläggning av rörelsestörningar och benhälsostatus hos svenska kycklingar. Slutrapport Jordbruksverket, 2007.
** Screening af slagtekyllingers gangegenskaber anno 2011. Rapport från Videncentret for landbruk, Danmark, 2012.