Det är inte alltid lätt att förstå vad djurindustrin menar när de pratar om djur. Låt oss därför presentera denna händiga ordlista – från A till Ö med djurindustrin!
All in, all out = ett produktionssystem som går ut på att alla djur i en grupp ska anlända, flyttas eller dödas samtidigt för att minimera smittspridning mellan åldrar.
Beläggningsgrad = djurtäthet. Med andra ord: hur många djur har man klämt in på en kvadratmeter? Inom kycklingproduktionen i EU är maximalt tillåtna beläggningsgrad 42 kg kyckling (här räknar man inte i individer) per kvadratmeter. I den svenska produktionen är siffran 36 kg kyckling (för de som är anslutna till Svensk Fågels “djuromsorgsprogram”, se nedan) 1. Det betyder att beläggningsgraden är ungefär 25 djur per kvadratmeter 2.
Brunstpassning = den vanligaste orsaken till “utslagning” (se förklaring nedan) av kor inom mjölkindustrin är att de inte blir dräktiga som planerat 3. Många faktorer – både genetiska och skötselrelaterade – påverkar kornas fruktsamhet. Det gäller också att inseminera vid rätt tidpunkt och för att kunna göra det måste man hålla koll på när korna är brunstiga. Man kan bland annat använda sig av en brunstskala där man tittar på saker som förekomst av slemflytning, kons oro, om hon står kvar när någon annan ko hoppar upp på henne, att hon sniffar på annans vagina, med mera. Olika saker ger olika poäng och får en ko ett visst antal poäng under en viss tid räknas det som brunst, vilket betyder dags att inseminera.
Bedövning = på ett djursjukhus kan det innebära att ett djur får lokalbedövning innan man gör ett annars smärtsamt ingrepp; t.ex. tar bort en skadad klo. På slakteriet innebär det bultning, att sänkas ner i ett koldioxidbad eller att få en eltång över huvudet innan stora blodkärl skärs av.
Burhöns = en alldeles vanlig höna som klassificerats som “burhöna” eftersom det på 1940-talet visade sig ekonomiskt och effektivt att ha djuren i burar. Sen seglade ordet “frigående höna” upp som motsats till burhöna.
Djurmaterial = djur som ska användas på något sätt. Olika ”djurmaterial” kan t.ex. ge olika foderkostnad beroende på hur mycket olika raser äter och växer.
Djuromsorgsprogram = olika program framtagna av djurindustrin för att få göra undantag från djurskyddslagen. Genom att ha ett program får t.ex. kycklingbönderna ha nästan dubbelt så många kycklingar än vad lagen egentligen tillåter. Grisindustrin ville ha en liknande deal och tog fram ett förslag på djuromsorgsprogram som enbart innehöll försämringar för grisarna – de skulle få det trängre, suggor skulle få fixeras i större utsträckning, smågrisar skulle tas från sin mamma tidigare. Syftet? Att öka investeringsviljan i svensk grisproduktion 4. Klart är att ordet djuromsorg inte har mycket att göra med ordet omsorg som det förstås i dagligt tal: att man är rädd om någon, visar den uppmärksamhet och omtänksamhet.
Djurförädling = avel för att förstärka vissa egenskaper hos djur, i djurindustrins sammanhang ofta sådant som förbättrar produktionen. Det kan vara högre mjölkproduktion och bättre tillväxt (foderomvandlingsförmåga) men också mer kvalitativa egenskaper som starkare ben (för att hålla längre), fler spenar (för att kunna ge mat åt fler smågrisar), moderegenskaper (för att fler smågrisar ska klara sig), hållbarhet (för att djuren inte ska bli utslitna lika fort).
DoA = förkortning för Dead on Arrival. Begreppet innefattar antal kycklingar som är döda vid ankomst till slakteriet. Enligt Livsmedelsverkets statistik är DoA för slaktkycklingar i Sverige ungefär 0,22%. Det innebär, lågt räknat, att runt 150 000 kycklingar årligen dör på väg till slakteriet av sjukdomar, klämskador, förfrysning, överhettning, utmattning och stress 5.
Dödlighet = att dö i ett storskaligt system kräver sina formler. Enligt Jordbruksverket är definitionen av “daglig dödlighet (%): antalet slaktkycklingar som har dött i en stallavdelning samma dag, inklusive sådana som har avlivats på grund av sjukdom eller av andra skäl, dividerat med totala antalet slaktkycklingar i stallavdelningen den aktuella dagen, multiplicerat med 100”6.
Embryotransfer = om du vill ha “ännu fler kalvar efter dina bästa kor” 7 kan du använda dig av embryotransfer. Det är surrogatmödraskap där de mest värdefulla korna spolas på embryon som planteras in i någon annan, lite mindre värdefull ko som får föda kalven. Kalven i mjölkindustrin får dock inte åtnjuta någon av sina mammors omsorg.
Frigående = frigående höns existerar som en motsats till burhöns. Det betyder oftast tusentals kycklingar eller höns inom samma fyra väggar på ett golv. I Sverige får man enligt bestämmelserna ha 7,5-9 hönor på en kvadratmeter i de frigående systemen 8.
Foderomvandlingsförmåga = ett mått på hur mycket foder man måste investera i för att få ut t.ex. ett kilo kött av ett slaktat djur.
Human slakt = jag väntar fortfarande på att någon ska definiera det för mig.
Inkalvningsålder = den ålder då kvigan blir ko; det vill säga hon föder sitt första barn. Ju fortare hon får en kalv, desto fortare kan hon börja producera mjölk, bli lönsam och börja ”betala tillbaka sina uppfödningskostnader”. Man har räknat ut att varje extra månad som en kviga föds upp (innan hon får en kalv) kostar runt 330 kr 9.
Kalvamma = en maskin för automatisk (ofta pulver-)mjölksutfodring till kalvar som tagits från sina mammor i mjölkindustrin. Själva växer de upp till att antingen följa sina mammors klövspår in i mjölkindustrin (om de är kvigkalvar) eller för att äta och växa och gå till slakt (om de är tjurkalvar).
Kassation = djur vars kroppar klassas som otjänliga att äta (t.ex. på grund av sjukdom) går till kassation istället för till konsumtion.
Levandedjurbesiktning = alla djur som slaktas ska besiktigas av en veterinär innan. Djur som är sjuka, skadade eller självdöda ska sorteras ut. Inom kycklingindustrin slaktas flera hundratusen kycklingar per dag. I praktiken går levandedjurbesiktningen till så att veterinären går längs sidorna på de lastbilar som levererar djuren. Kycklingarna sitter i lådor i flera våningar. Det är omöjligt att skilja ut en specifik individ i mitten av lådan (vad de kan göra är att anteckna och larma om hela laster med djur är ihjälfrusna t.ex.).
Lösdrift = ett produktionssystem inom mjölkindustrin där korna går omkring inne en ladugård. Det betyder inte att de kan gå ut eller att de har mycket plats – det betyder bara att de inte står uppbundna med en snara runt halsen.
Modell = djur som används i djurförsök. Möss och råttor är vanliga ”modelldjur” inom svensk forskning. Ibland kan forskare få pengar för att utveckla en djurmodell. Det handlar om att avla fram djur med specifika egenskaper som passar en viss undersökning, till exempel att de utvecklar tumörer i unga år. Metoder för att ta fram så kallade djurmodeller är t.ex. inavel och genmodifiering eller att man ger en grupp friska djur en viss sjukdom.
Maceration = processen när daggamla tuppkycklingar (även ekologiska) mals ihjäl eftersom de inte har någon produktiv plats i äggindustrin. Idag gasas en stor del av dem i Sverige ihjäl istället för att malas. ”Enstaka okläckta eller halvkläckta fågelungar får även avlivas genom krossning på annat sätt”10 enligt svenska föreskrifter.
Strö = enligt djurskyddslagstiftningen ska grisar ha så mycket strö att det tillgodoser deras behov av sysselsättning och komfort. I praktiken kan gödselsystemen inte hantera så stora mängder strö och slaktsvin får oftast nöja sig med en skopa, om något alls.
Skyddsgrind = skyddsgrindar inom grisindustrin fungerar som en bur för att stänga in suggan – något som kallas fixering om det sker utomlands. Hon kan då inte gå eller vända sig om. Motiveringen för att använda skyddsgrindar är att hon inte ska ligga ihjäl smågrisarna. Men en stor anledning till den höga smågrisdödligheten (nästan var femte smågris dör i Sverige) är att suggorna är avlade till att få för många ungar – en del föds svaga och lyckas inte dia så mycket som de behöver. De svälter och orkar inte flytta på sig när suggan ska lägga sig. Normalt sett har suggan en mycket specifik läggningsprocedur för att varna smågrisarna, men i grisindustrin försvårar trängseln och ljudnivån samspelet.
Somna in = dödas.
Ta bort = döda.
Tomtid = en period då en sugga inte är dräktig. ”En sugga ska alltid antingen vara dräktig eller ge di” – ett motto som hörs ibland i griskretsar. Däremellan är hon ”tom” och kostar bara pengar i produktionen.
Utslagning = planerat dödande. Vanligaste orsaken till utslagning av kor inom mjölkindustrin är infertilitet; d.v.s. att de inte blir dräktiga som planerat. Utan dräktighet – ingen kalv. Utan kalv – ingen mjölk. Utan mjölk – inga pengar. Samma sak gäller inom grisindustrin där en av de vanligaste orsakerna till utslagning av suggor är att inseminationen inte tar sig. Utan dräktighet – inga smågrisar. Utan smågrisar – inget kött. Utan kött – inga pengar.
Villkorad läkemedelsanvändning = en del djurbönder (som föder upp grisar, nötdjur med flera) får ha vissa antibiotikapreparat (samt andra mediciner, som smärtstillande) hemma och själva avgöra när det är dags att behandla, till skillnad från andra djurägare som behöver uppsöka en veterinär innan behandling. En veterinär kommer ut med jämna mellanrum och fyller på förråden och tittar på hälsoläget och förbrukningsmängden11. Officiellt sett är ett av villkoren för att grisbönderna ska få behandla själva att djurskyddslagens föreskrifter är uppfyllda. I praktiken vet alla att vissa regelbrott är norm: t.ex. att slaktsvin saknar strö i föreskriven mängd.
X-vik = könssorterad sperma avsedd för mjölkkor, som med 90 % sannolikhet ger en kvigkalv12.
Överskottsdjur = djur på djurparker, djurförsökslaboratorier eller djurfabriker som av någon anledning inte “behövs” och därför dödas.
