Animalieproduktion handlar lika mycket om födsel som om död. Djuren måste hela tiden bli fler för att byta ut de föregående. Även i den intensiva fabriksmiljön kan ögonblick av magi uppstå efter en förlossning; det oerhörda i att någon plötsligt finns. Men verkligheten kommer snart i kapp.

I den här artikeln går vi igenom hur moder-ungeseparation praktiseras i olika djurindustrier och vad det får för konsekvenser för djuren.

Varje år gasas hundratusentals minkar till döds på svenska pälsfarmer. Minkarna fångas in med redskap eller handskar och stoppas ner i en gasfylld låda. Gasen som används är hög koncentration av koldioxid. Det finns många gaser som är dödliga eller har bedövande verkan, så varför just koldioxid? Svaren på den frågan handlar om de som dödar, inte de som dödas. Koldioxid är en erkänt plågsam gas att andas in och forskare konstaterade redan för tjugo år sedan att det inte är ett “humant” sätt att döda minkar på.

”En kris skakar om och ger möjlighet till vägval som får konsekvenser för framtiden. Är vägen framåt verkligen ytterligare stöd och regellättnader för att hålla en klimatskadlig och oetisk verksamhet vid liv? Vi anser att det vägval som krisen öppnar upp för bör leda i en helt annan riktning. Årets sommar är en fingervisning om framtiden och ett utmärkt tillfälle att lägga om kursen. Ändra stöden till omställningsbidrag och avveckla djurhållningen. Låt oss äta det vi kan odla och lämna djuren ifred.”

”Animalieindustrins miljöförstöring kan omöjligt uppvägas av naturbetesmarkernas hävd. Dessutom rör det sig om ett litet antal djur – skulle endast sådant kött produceras räcker det till 40 gram nötkött per person i veckan enligt beräkningar från SLU. Men frågan är större än så. Djurindustrin är ett av de ledande hoten mot just biologisk mångfald. Dess monokulturer och insektsbekämpning har stor skuld till att bin och andra pollinerare minskat så i antal.”

Alla hönor i äggindustrin, oavsett om de kommer från en konventionell eller ekologisk uppfödning, dödas när de inte längre är tillräckligt produktiva eller när skalen på äggen börjar bli för tunna. Det brukar ske när de är runt 1,5-2 år gamla. I Sverige finns det tre olika alternativ för att ta död på flocken och ge plats åt nästa omgång höns: på slakteri, i stallet eller med en mobil anläggning som heter Chickpulp. Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggindustrin är tuppar och dödas redan när de är en dag gamla, i könssorteringen på kläckeriet.

I några artiklar framöver ska vi prata om djurindustrins fundament: slakten. Det är ett tungt ämne som många, förståeligt nog, ryggar inför. Det är heller inte många människor som haft möjlighet att se med egna ögon hur det går till när vi i Sverige tar livet av hundratusentals djur varje dag. Djurindustrin vill gärna att döden ska framstå som en liten detalj, något som bara händer: motståndslöst, smärtfritt och effektivt. Men slakten är ingen detalj, det är huvudsaken i animalieindustrin. Följ med och se hur det går till, även om det gör ont.

Förmågan att agera moraliskt pekas ofta ut som en avgörande skillnad mellan människor och alla andra djur. Det händer till exempel att djur som beter sig illa enligt mänskliga måttstockar försvaras med att de inte förstår vad de gör. Det finns också en del människor, bland annat filosofer, som hävdar att djur inte är värda moralisk hänsyn för att de inte själva har några begrepp om moral. Stämmer det att bara människor kan vara moraliska och vad har det i så fall för betydelse?

Den här artikeln har skrivits i samarbete med professor Bo Algers och publicerades i Svenska Dagbladet 24 maj 2017.

Jordbruksverket vill förändra reglerna för grisuppfödning så att smågrisar får tas från sin mamma vid tre veckors ålder istället för vid fyra. Det är ett bakåtsträvande förslag. Decennier av forskning har visat att grisar utvecklar högre grad av beteendestörningar och sjukdomar såsom diarré ju tidigare de avvänjs.

Att djur kan känna – smärta, glädje, saknad, nyfikenhet – är en förutsättning för att deras liv och vad de råkar ut för har betydelse för dem. De flesta ser det som självklart att vissa djur har upplevelseförmåga men det är svårt att veta var vi ska dra gränsen. Antagligen är det så att det finns djur som har känslor och djur som inte har det. I så fall går den relevanta gränsen just där: även om upplevelseförmåga kanske kommer i olika varianter är det förmågan i sig som spelar roll.